O värld, jag har plockat dina blomster
Jag har tryckt dem till mitt hjärta
Och törnerna stungo mig
Då dagen försvann och det mörknade
Fann jag att blomstren voro vissnade
Men smärtan, smärtan satt kvar
O värld, du får nya blomster med doftoch prakt
Men för mig är blomsterplockningens tid till ända
Och i den långa natten har jag inga rosor
Men smärtan, smärtan är ensam kvar!